|
Nationell kursplan i Geografi
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker elevernas rumsuppfattning och skapar en referensram av kunskaper om olika platser och områden och deras belägenhet. Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmågan att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ.
Geografiämnet syftar även till att utveckla kunskaper om såväl olika regioners naturbetingade, sociala och ekonomiska särart som människors skilda levnadsvillkor och deras ömsesidiga beroende lokalt, regionalt och globalt. Ämnet bidrar därigenom till en ökad förståelse av och respekt för kulturer, värderingar och sätt att leva.
Frågor om fördelning och användning av resurser, liksom andra frågor som rör människan och miljön, rymmer en mängd etiska överväganden och ställningstaganden. Utbildningen ger verktyg för analyser av samspelet människa - natur och skall leda till ansvarstagande för den gemensamma miljön och resursanvändningen för att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven:
- Ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen.
- Utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser.
- Utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs.
- Utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande.
- Vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband.
- Utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor.
- Utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
I skolan omfattar ämnet geografi tre aspekter på förhållandet mellan människan och hennes omgivning. Ämnets beskrivande aspekt innebär att eleven successivt lär känna sin värld och blir förtrogen med likheter och skillnader vad avser levnadsvillkor och miljö i olika områden. Den analyserande aspekten innebär att förklara och förstå förhållanden och förändringar. Den konsekvensinriktade aspekten innebär att eleven med de två nämnda aspekterna som grund allt bättre kan förstå och bedöma möjliga konsekvenser av människors påverkan i naturen och av rumsliga samband. Hit hör också förmåga att bedöma olika handlingsalternativs konsekvenser för människor och miljö för att kunna fatta välgrundade beslut i ett demokratiskt samhälle.
Centralt inom ämnet är begreppet landskap i dess vida betydelse av både natur- och kulturlandskap. Andra begrepp är plats, läge och utbredning. Samspelet mellan människan och hennes omgivning studeras i olika landskap. Successivt utvecklas och kompletteras på så sätt kunskaper om såväl det egna landet som världen och jorden som helhet och om skillnader och likheter mellan olika delar. Detta är en nödvändig grund för en förståelse av människors skilda levnadsvillkor och hur olika kulturer har utvecklats. Globen är en modell av den helhet inom vilken alla typer av landskap har sin plats. Kartor är nödvändiga hjälpmedel i ämnet.
Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studier av huvuddrag och strukturer som exempelvis identifiering av klimat- och vegetationszoner, jordbruksdistrikt och industriregioner. Begrepp som avstånd, utrymme, lokalisering och flöden är centrala i ämnets teorier och analysmetoder. De är nödvändiga hjälpmedel för insikter som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden. Modeller av olika slag är liknande hjälpmedel för att förklara och förstå. Kretsloppstänkandet spelar en central roll i analysen av samband i naturen och mellan människa och natur.
Frågor om natur- och kulturlandskapens uppkomst, framväxt och förändringar är centrala inom ämnet, liksom frågor om befolkningsförändringarnas och urbaniseringens drivkrafter och konsekvenser. Bakgrunden till sådana förändringar är vanligtvis regionala olikheter i fördelningen av bl.a. naturresurser, befolkning och verksamheter.
En analys av förändringar omfattar även faktorer som omvärldsuppfattning, människosyn, maktförhållanden, teknikens möjligheter, ekonomiska restriktioner, attityder och värderingar. Dessa faktorer ger upphov till flöden som flyttningar, handel och andra kontakter mellan olika områden och därmed till rumsliga samband. För att analysera sådana komplexa problemområden krävs samverkan mellan geografi och andra ämnen. Grundläggande för geografiämnet är att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett större sammanhang.
I geografiämnet ges möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter genom att iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa. Undervisningen i geografi ger också tillfällen till övning i att argumentera för egna ståndpunkter i tal och skrift. I dialog med andra kan etablerade tankemönster, föreställningar och fördomar utmanas.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall:
- Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön.
- Förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd.
- Känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar.
- Känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer.
- Genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall:
- Ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer, hitta på globen och genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.
- Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor.
- Ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar.
- Ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen.
- Kunna med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion och handel har påverkat och påverkar landskapet och människors levnadsvillkor samt reflektera och formulera frågor kring detta.
- Kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 1-3
Nationella mål år 5
Eleven skall:
- Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön.
- Förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd.
- Känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar.
- Känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer.
- Genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden.
Lokala mål år 1-3
Eleven skall:
- Känna till hur vår miljö påverkas av människans handlingar.
- Förstå vad en karta är (en bild av verkligheten) och hur den kan användas.
Förstå att en karta kan vara en förminskning eller förstoring av verkligheten.
Kunna väderstrecken, N, S, Ö och V.
Kunna peka ut Sveriges huvudstad och platsen där man bor på en karta.
- Känna till hur inlandsisen har påverkat vår natur.
- Känna till att naturen är olika på olika platser i Sverige.
Känna till var vår mat kommer ifrån, ex. mjölk från kor, mjöl från olika sädesslag.
- Kunna namnge de fyra årstiderna och kunna ge exempel på de karakteristiska särdragen.
Kunna se skillnad mellan olika vädertyper.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom att:
- Berätta hur man kan skapa en god miljö både ute och inne.
Kasta skräp i papperskorgen samt motivera sitt handlande.
Vara rädd om skolans materiel.
- Bekanta sig med kartboken och göra olika kartövningar. Samtala.
- Besöka några platser i vår närmiljö där inlandsisen har dragit fram, därefter muntliga och/ eller skriftliga redovisningar.
- Läsa, skriva, rita och berätta.
- Göra egna väderobservationer och skriva ned resultaten
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 4
Nationella mål år 5
Eleven skall:
- Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön.
- Förstå vad en karta är och hur den kan användas. Vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd.
- Känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar.
- Känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer.
- Genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden.
Nationella mål år 4
Eleven skall:
- Förstå hur människan kan påverka vår miljö, ex. nedskräpning och utsläpp.
- Känna till hur man använder en kartbok och jordglob.
Känna till vilka landskap som finns i Sverige samt några städer, berg, sjöar och floder.
- Känna till begreppen inlandsis, landhöjning och erosion.
- Känna till de svenska landskapstyperna; kustbygd, jordbruksbygd, stadsbygd, skogsbygd, fjällbygd och älvsbygd, Kunna beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i de olika bygderna.
- Känna till hur årstiderna kan variera inom Sverige. Förstå innebörden av begreppen väder och klimat.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom att:
- Delta i städdagar och samtala.
- Arbeta med kartövningar. Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
- Läsa, skriva, rita och berätta.
- Läsa, skriva, rita och berätta.
- Göra iakttagelser och samtala.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 5
Nationella mål år 5
Eleven skall:
- Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön.
- Förstå vad en karta är och hur den kan användas.
Vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd.
- Känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar.
- Känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer.
- Genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden.
Lokala mål år 5
Eleven skall:
- Förstå hur människan kan påverka vår miljö genom begreppen ozonskikt och växthuseffekt.
- Kunna använda kartboken och globen som arbetsredskap.
Känna till världsdelarnas läge i förhållande till varandra och Sverige.
Ha god kännedom om Europa och dess namngeografi.
- Känna till varför det kan uppstå jordbävningar och vulkaner i vissa delar av världen samt känna till hur bergskedjor har bildats.
- Känna till hur människor lever och arbetar i Norden och Europa i jämförelse med Sverige.
- Kunna förklara olika typer av klimat, ex, kustklimat, inlandsklimat.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom att:
- Läsa, skriva och berätta.
- Arbeta med kartövningar. Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
- Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
- Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
- Läsa, skriva och berätta.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 6
Information kommer inom kort.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 7
Information kommer inom kort.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 8
Information kommer inom kort.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 9
Information kommer inom kort.
Tillbaka till toppen av sidan
|
